Koloniträdgården – en trädgård för alla

Lennart

Området ligger lite avskärmat i sluttningen ner mot vår å. Men jag har förstått att det ogräset inte är att leka med, det kväver allt annat. Det har jag redan märkt. Det är lerjord det växer på.

Har nu försökt att avskärma området med en mur av torvblock, dock endast ett torvblock i bredd, eftersom det fanns en naturlig liten brant. Börjar tvivla på om det kan hjälpa. Finns det något att göra? Något som kan acceptera revsmörblomman som granne?

Svar:

Revsmörblomman trivs tyvärr särskilt bra på lerjord som är fuktighetshållande.

Om det är möjligt att dränera så att slänten blir torrare kan det ha negativ inverkan på revsmörblomman. Den har inte alltför djupgående rotsystem, ca 20 cm och den sprider sig inte heller med underjordiska utlöpare utan det är revor ovanpå jorden som sen rotar sig på nytt. Så man kan hejda dess spridning genom att lägga ut en barriär minst 30 cm bred av t ex markduk eller plattor. Torvblocken kan också hejda dess framfart men då måste man kolla så att inte revor rotar sig i blocket och tar sig över.

Solveig Sidblad

Tyvärr är det inte lätt att få tag på plantor av mirabeller i handeln. Plantskolorna satsar på de mer förädlade sorterna. Eftersom mirabeller skjuter gott om rotskott så är det vanligaste att de sprids grannar emellan. Jag har sett en del i frågespalter på nätet där man delat med sig av rotskott så sök på till exempel www.odla.nu. Från en dansk plantskola finns det några sorter att beställa, www.planteskoler.dk.

Solveig Sidblad

På grund av den myckna snön har hararna kommit åt att gnaga på fruktträdens grenar (där huvudstammen grenat sig). Tyvärr har de ”ringbarkat” så för grenarna finns inget hopp. Bra eller inte, men stammarna har klarat sig från gnag. Finns det hopp om att träden klarar sig? Ska de skadade grenarna klippas av? Är det något annat jag ska göra för att rädda träden?

 Svar:

Ja du är inte ensam att ha drabbats. Denna snörika vinter har harar och rådjur gett sig på allt de kommer åt ovan snön. Men visst kan trädet klara sig även om det blir att bygga upp en ny krona. Är alla huvudgrenar gnagda runt om? Och är du säker på att de har ringbarkat ända in till veden? Ibland kan nämligen harar gnaga ganska ytligt på barken så att det fortfarande finns ett lager kvar innan man kommer in till veden. Det lagret kan faktiskt läka om det skyddas. Det råd som jag fått av arboristen Harald Kratschmer är att linda något isolerande runt sådana grenar till exempel bitar av sitt/liggunderlag som får sitta på fram till sommaren. Men är det gnagt ända in till veden finns inte mycket annat att göra än att såga av de skadade grenarna. Sen får du bygga upp en ny krona av de skott som kommer att skjuta från huvudstammen eller det som finns kvar av huvudgrenarna.

Solveig Sidblad

Jag har jättefina höstvinrankor vid stugan och undrar om man kan ta beskärningarna och få rot på dem, jag vill ha fler plantor av denna till en spalje. Går det att göra och hur?

 Svar:

Ja det brukar funka att få rötter på dem. Sätt ganska korta sticklingar med några få blad kvar i sandblandad fuktig jord i krukor eller i en större låda (med dränering) Täck med plast eller fiberduk så de inte torkar ut så lätt.

Solveig Sidblad

Har noterat att de flesta slånbärsbuskar jag sett på Värmdö denna helg är övertäckta av något vitt som verkar spunnet av någon skadeinsekt. Slånbärsbuskarna verkar i sig helt döda. Det verkar ha spridit sig till stora områden och det ser obehagligt ut. Det verkar dock som att endast slånbären är drabbade.

Vad kan detta vara och vad kan man göra för att bli av med detta och för att eventuellt rädda slån som möjligen inte är drabbade. Det vore väldigt synd om all slånbär försvann.

Svar:
Det är föränderlig spinnmal som har angripit slånbuskarna. Det är fjärilslarver som vissa år uppträder i stor mängd och kan nästan helt kaläta buskarna inspunna i sina nät/spånader. (Liknande men ännu mer iögonfallande ser man vissa år på hägg av häggspinnmal.) Konstigt nog klarar buskarna av kraftiga angrepp enstaka år och brukar grönska på nytt under sommaren. Så normalt brukar man inte behöva göra något för att rädda buskarna. Har man buskar man är särskilt rädd om och för att förhindra angrepp nästa år kan man försöka plocka bort så mycket spånader som möjligt eftersom larverna förpuppar sig i dessa. Om angreppen återkommer nästa år kan de bekämpas med det biologiska medlet Turex Larvskydd om man upptäcker angreppet tidigt. Men som sagt – normalt är det ingen fara för buskarnas överlevnad.

Tänkte be om råd angående myror. Vi har gott om dem kan man säga! De håller sig utomhus men där finns dom i komposten, i grönsakslandet, i gräsmattan (3 bon) och i blomsterrabatterna.. suck! Jag vet att de är mat för fåglar och andra djur och i de böcker jag har tas de knappast upp som skadedjur. . Jag skulle säkert bara kunna köpa ”Myrr” och pulvra hela tomten. Med det känns INTE bra. Jag vill inte använda gifter om det inte är absolut nödvändigt. Just innehållet i Myrr har ju dessutom uppmärksammats på senare tiden och att det inte är nyttigt för fåglar och annat är ju känt sedan länge. Vore väldigt tacksam för alla tips om hur jag ska kunna få bukt med dom, på ett så miljövänligt sätt som möjligt!

Svar:
Det jag hört nu från flera håll som tips (men ännu inte provat själv) är att vattna med saften Funlight. Jag är osäker på om den används utspädd eller outspädd. Du kan ju testa både och.

Svar:

Det är bladlöss som gör de röda bucklorna på bladen. Liknande symtom men utan röd färg orsakar bladlöss också på svarta vinbär. Det skadar inte bär eller blommor men kan förstås påverka buskens tillväxt. Det är helt rätt som du gjort, plocka bort kraftigt angripna blad och spruta med såpvatten.

Solveig Sidblad

Jag har ett 7-9 årigt Reine Claude plommonträd i min villaträdgård i Mariefred. Trädet växer starkt och är friskt. Har i flera år gett rikligt med blommor och kart. Men varje år angrips karten till 95-99 % av plommonstekeln (vit larv i karten). Har provat olika metoder under flera år:

– Samla ihop alla angripna kart både i trädet och på grenarna och kasta dem i soporna (inte komposten)

– Spruta vid flera tillfällen runt ballongstadium och senare med tex ”Effekt mot …”, verkar vara koncentrerad rapsolja

– Spruta med Weibull ”Stopp mot ohyra”

– Gräva kraftigt runt trädet för att störa ev. övervintrande larver

– I år har jag satt ut feromonfälla men enbart plommonvecklare fälla finns tillgänglig från Weibulls

Har nära grannar som också har plommonträd. Hur långt kan plommonstekeln svärma? Vad kan jag mer göra? Är Reine Claude särskilt utsatt sort? Ska man täcka hela trädet med plast under blomtiden, Claude är visst självfertilt? Hur fixar yrkesodlare detta problem (kan man hyra in dem för att spruta med effektivare medel)?

Svar:

Ja, plommonstekeln är ett bekymmer eftersom det inte finns några effektiva sätt att bekämpa den för oss fritidsodlare. Jag förstår att du är säker på att det är stekeln som gör skadan eftersom du beskriver larven. Och du verkar ha provat det mesta. Problemet med både stekeln och vecklaren är att larverna som är lättast att bekämpa gömmer sig i karten och därmed är oåtkomliga för bekämpning. Men för vecklaren finns det alltså metoder med feromoner som kan ha viss effekt. Det finns dock inga framtagna feromoner för steklar.

Det du kan pröva nu är att lägga ut fiberduk, lakan eller liknande under trädet för att vara säker på att fånga upp alla kart som faller. De faller ju ganska tidigt och är så små så det kan vara svårt att ta alla annars. För att gardera dig nästa vår kan du lägga ut fiberduken/lakanet i god tid innan blomning för att hindra stekeln när den kläcks i jorden att flyga upp i trädet och lägga ägg.

Vad jag vet är inte Reine Claude mer känslig än andra sorter utan det är nog så att stekeln har haft goda förutsättningar att föröka upp sig i trädet. Enligt engelska undersökningar är däremot Czar och Viktoria mer känsliga sorter. Men angreppsgraden bestäms mycket av när trädet blommar i förhållande till stekelns svärmningstid. Jag vet inte hur långa sträckor stekeln rör sig men visst kan den förflytta sig mellan grannar om förhållandena är gynnsamma.

Yrkesodlare får dock använda starkare/giftigare medel som de sprutar regelbundet med i sina odlingar. Men plommonodlingen är av liten omfattning i Sverige idag. Det är heller inte tillåtet att anlita behöriga odlare till att spruta i privatodlingar med medel som inte är tillåtna där.

Solveig Sidblad

På våren blommar de helt fantastiskt och skörden verkar bli enorm. Men när det bär så torkar väldigt många bär och blir ingenting. Vad beror det på – ska de ha mycket vatten eller gödsel?
Mina björnbär är av sorten med taggar.

Svar:
Jag har själv samma erfarenhet vissa år med mina björnbär. Den troligaste förklaringen till att karten torkar in är att det varit dålig pollinering under blomningen, för kallt och för få bin. Då kan inte bären utvecklas utan torkar in. Men även långa torrperioder under bärutvecklingen kan ge intorkade bär om de växer på lätt jord. En tredje orsak kan vara gråmögelangrepp redan i blomning/tidig kart beroende på fuktig väderlek denna period. Men då brukar man se den typiska gråaktiga svampbeläggningen på karten innan den torkar in.
Så vattna rejält några gånger under mognaden om det blir långvarig torka. Men punktvattna vid jordytan så inte kart och bladverk blir blött i onödan vilket kan gynna gråmögel.

Jag bor i en lägenhet i Sundsvall i zon 4. Jag skulle vilja skaffa ett pelaräppelträd till min balkong. Vilken sort skulle passa? Vilka sorter är goda? Ska man välja ett självfertilt träd? Vilken sorts kruka ska man ha och hur stor behöver den vara?

 Svar:

Det finns två ryska sorter av pelaräpplen som är härdiga och friska, Arbat och Dzin. De är gröna med lite röd täckfärg. Jag har tyvärr ingen uppgift om smaken. Ett pelaräpple med mycket god smak är annars Polka men det ska bara vara härdigt till zon 3. Tyvärr finns det inga självfertila sorter så du måste ha två sorter om det inte finns andra äppelträd i närheten. Ju större kruka desto bättre, men en diameter på minst 40 cm skulle jag rekommendera. En isolerad kruka är förstås det bästa t ex Lindesbergskrukan, annars måste du på något sätt isolera den runt om på vintern.

Solveig Sidblad

Nyhetsarkiv blogg
Trädgårdsrådgivning
Här kan du fråga och även läsa andras frågor och svar från vår expert Ulf Nilsson på odling! Klicka här
Arkiv per kategori