Frågor och svar

Ger barrväxter sjukdomar till fruktträd? Och gör i så fall alla barrväxter det eller bara vissa? Kan en kolonistugeförening kräva att alla ska ta bort sina barrväxter (till exempel tuja, idegran etcetera)?

Den sjukdom som spridit sig alltmer uppåt landet på senare år är päronrosten (inte att förväxla med päronskorv). Och den värdväxlar tyvärr mellan vissa trädgårdsenar och päron. Den övervintrar på enar och återinfekterar päron igen på våren. Men det är alltså bara vissa enar, framförallt sorter av sävenbom, Juniperus sabina, kinesisk en, Juniperus chinensis och trädgårdsen, Juniperus x media. Tyvärr planterades ju mycket av dessa enar under 1970-talets barrväxtboom i framförallt villaområden. Tuja, idegran och andra barrväxter är däremot inte smittbärare. Så det är en missuppfattning att alla barrväxter kan sprida smitta och måste tas bort. Tyvärr märker vi att det lätt sprids sådana rykten i föreningarna trots att vi på olika sätt försöker informera i både tidningen Koloniträdgården och i faktablad. Det finns ett nytt faktablad just om päronrosten, Lätt om Odling nr 46. Där finns också en sortlista på mottagliga sorter av enar. Det är egentligen bara dessa man behöver ta bort för att hålla päronen friska men det kan ju vara svårt att veta vilken man har. Och då kan det behövas fackmannakunskap för att avgöra det eftersom en del sorter är så snarlika. Tyvärr måste det också ske med en radie på minst 400 m från päronträ. Man kan förstås besluta att ta bort alla trädgårds-/prydnadsenar för att var på den säkra sidan men absolut inte alla barrväxter. Obs! Vanlig svensk en är inte smittbärare. Faktabladet kan laddas ner från vår hemsida, www.koloni.org. Den kan också beställas hem som pappersbroschyr till föreningen.

På grund av den myckna snön har hararna kommit åt att gnaga på fruktträdens grenar (där huvudstammen grenat sig). Tyvärr har de ”ringbarkat” så för grenarna finns inget hopp. Bra eller inte, men stammarna har klarat sig från gnag. Finns det hopp om att träden klarar sig? Ska de skadade grenarna klippas av? Är det något annat jag ska göra för att rädda träden ?

Ja du är inte ensam att ha drabbats. Denna snörika vinter har harar och rådjur gett sig på allt de kommer åt ovan snön. Men visst kan trädet klara sig även om det blir att bygga upp en ny krona. Är alla huvudgrenar gnagda runt om? Och är du säker på att de har ringbarkat ända in till veden? Ibland kan nämligen harar gnaga ganska ytligt på barken så att det fortfarande finns ett lager kvar innan man kommer in till veden. Det lagret kan faktiskt läka om det skyddas. Det råd som jag fått av arboristen Harald Kratschmer är att linda något isolerande runt sådana grenar till exempel bitar av sitt/liggunderlag som får sitta på fram till sommaren. Men är det gnagt ända in till veden finns inte mycket annat att göra än att såga av de skadade grenarna. Sen får du bygga upp en ny krona av de skott som kommer att skjuta från huvudstammen eller det som finns kvar av huvudgrenarna.

Jag har en gammal dunk nästan full

med Biobact Kompost. Eftersom

jag sedan fem år inte har någon

kompost och dunken har fått stå

oanvänd på en hylla i förrådet undrar

jag om man kan använda det här

komposteringsmedlet på samma

sätt som Biobact flytande gödsel

eller om växterna kan skadas av

detta. (Anledningen till att jag frågar är

att jag tycker att de här två Biobactprodukterna

medlen både ser ut och

luktar ungefär likadant.)

Enligt Biobacts hemsida

så har deras kompostmedel exakt

samma sammansättning som gödselmedlet.

Så det borde gå alldeles utmärkt

att gödsla med. Det är väl bara

ett marknadsföringsknep antar jag.

Hur får man nya plantor av Spireahäck?

Man kan föröka spirea med avläggning,

alltså genom att böja ned

grenar som man förankrar i jorden där

de får rota sig. När de rotat sig klipper

man av skottet från huvudgrenen och

har därmed en ny planta. Örtartade

sticklingar går också bra. De tas på

försommaren och planteras i fuktig

sandblandad jord i drivbänk eller

under plastlock med luftning. Det viktiga

är att hålla hög luftfuktighet. Annars

tycker jag att häckplantor av

spirea är så billiga (ca 20-30 kr st) så

frågan är om det är värt besväret att

föröka själv.

Hur gör jag när jag ska fröodla rosmarin? Jag har gjort som det stod på påsen och satt krukan i kylskåpet. Det har hänt något efter ca 4-5 veckor.

Tyvärr är rosmarin svår att lyckas med från frösådd. Fröet är hårt och gror dåligt och ojämnt. Så det kan säkert ta minst 4-5 veckor. Alltså hoppas inte för mycket men än kan de gro.

Men annars finns det ju alltid plantor att köpa i matvarubutiken och de brukar gå utmärkt att odla ute under sommaren efter lite avhärdning. Därefter måste man ta in dem över vintern eftersom de inte är vinterhärdiga hos oss.

Har ett 7-9 årigt Reine Claude plommonträd i min villaträdgård i Mariefred. Trädet växer starkt och är friskt. Har i flera år gett rikligt med blommor och kart. Men varje år angrips karten till 95-99 % av plommonstekeln (vit larv i karten). Har provat olika metoder under flera år:

- Samla ihop alla angripna kart både i trädet och på grenarna och kasta dem i soporna (inte komposten)

- Spruta vid flera tillfällen runt ballongstadium och senare med tex "Effekt mot ...", verkar vara koncentrerad rapsolja

- Spruta med Weibull "Stopp mot ohyra"

- Gräva kraftigt runt trädet för att störa ev. övervintrande larver

- I år har jag satt ut feromonfälla men enbart plommonvecklare fälla finns tillgänglig från Weibulls

Har nära grannar som också har plommonträd. Hur långt kan plommonstekeln svärma? Vad kan jag mer göra? Är Reine Claude särskilt utsatt sort? Ska man täcka hela trädet med plast under blomtiden, Claude är visst självfertilt? Hur fixar yrkesodlare detta problem (kan man hyra in dem för att spruta med effektivare medel)?

Ja, plommonstekeln är ett bekymmer eftersom det inte finns några effektiva sätt att bekämpa den för oss fritidsodlare. Jag förstår att du är säker på att det är stekeln som gör skadan eftersom du beskriver larven. Och du verkar ha provat det mesta. Problemet med både stekeln och vecklaren är att larverna som är lättast att bekämpa gömmer sig i karten och därmed är oåtkomliga för bekämpning. Men för vecklaren finns det alltså metoder med feromoner som kan ha viss effekt. Det finns dock inga framtagna feromoner för steklar.

Det du kan pröva nu är att lägga ut fiberduk, lakan eller liknande under trädet för att vara säker på att fånga upp alla kart som faller. De faller ju ganska tidigt och är så små så det kan vara svårt att ta alla annars. För att gardera dig nästa vår kan du lägga ut fiberduken/lakanet i god tid innan blomning för att hindra stekeln när den kläcks i jorden att flyga upp i trädet och lägga ägg.

Vad jag vet är inte Reine Claude mer känslig än andra sorter utan det är nog så att stekeln har haft goda förutsättningar att föröka upp sig i trädet. Enligt engelska undersökningar är däremot Czar och Viktoria mer känsliga sorter. Men angreppsgraden bestäms mycket av när trädet blommar i förhållande till stekelns svärmningstid. Jag vet inte hur långa sträckor stekeln rör sig men visst kan den förflytta sig mellan grannar om förhållandena är gynnsamma.

Yrkesodlare får dock använda starkare/giftigare medel som de sprutar regelbundet med i sina odlingar. Men plommonodlingen är av liten omfattning i Sverige idag. Det är heller inte tillåtet att anlita behöriga odlare till att spruta i privatodlingar med medel som inte är tillåtna där..

Vi har fått problem med revsmörblomma.

Området ligger lite avskärmat i sluttningen ner mot vår å. Men jag har förstått att det ogräset inte är att leka med, det kväver allt annat. Det har jag redan märkt. Det är lerjord det växer på.

Har nu försökt att avskärma området med en mur av torvblock, dock endast ett torvblock i bredd, eftersom det fanns en naturlig liten brant. Börjar tvivla på om det kan hjälpa. Finns det något att göra? Något som kan acceptera revsmörblomman som granne?

Revsmörblomman trivs tyvärr särskilt bra på lerjord som är fuktighetshållande.

Om det är möjligt att dränera så att slänten blir torrare kan det ha negativ inverkan på revsmörblomman. Den har inte alltför djupgående rotsystem, ca 20 cm och den sprider sig inte heller med underjordiska utlöpare utan det är revor ovanpå jorden som sen rotar sig på nytt. Så man kan hejda dess spridning genom att lägga ut en barriär minst 30 cm bred av t ex markduk eller plattor. Torvblocken kan också hejda dess framfart men då måste man kolla så att inte revor rotar sig i blocket och tar sig över.

På min rödavinbärsbuske har jag fått röd/rosa färg på en del blad. Risgrynsstora ojämnheter som ligger i rad på bladet. Jag har plockat bort angripna blad och ska idag spruta dem med såpvatten.

Vad är det för angrepp? Hur behandlar man det? Även den svarta vinbärsbusken börjar få färgade blad.

Det är bladlöss som gör de röda bucklorna på bladen. Liknande symtom men utan röd färg orsakar bladlöss också på svarta vinbär. Det skadar inte bär eller blommor men kan förstås påverka buskens tillväxt. Det är helt rätt som du gjort, plocka bort kraftigt angripna blad och spruta med såpvatten.

Jag har en fråga angående frösådd inomhus. Min mamma har köpt fröer i ett antal år och det slutar likadant varje gång. Hon gör precis som det står men de kommer upp långa och rangliga för att sedan vissna ner. Vad gör hon för fel?

Det vanligaste felet är att man har för dåligt ljus när fröna väl grott. Då blir de långa och gängliga. Placera sådden under lysrör när de kommit upp. Fönsterljuset räcker sällan till tidigt på våren.

En annan svårighet är vattningen. Jorden måste hållas fuktig men får inte bli för blöt. Blir den för blöt kan det bli syrebrist för rötterna och sk förökningssvampar som skadar rötterna trivs. Samtidigt är de späda rötterna mycket känsliga för uttorkning så de vissnar lätt om det blir för torrt. Jag tycker det bästa är att duscha både jord och plantor för att hålla lagom fuktighet.

Har haft en kolonistuga sedan i slutet på augusti-07. Frågan gäller en häck - en Klasespirea som växt sig hög och yvig. Tyvärr blev den inte klippt i höstas, det var så mycket annat som var absolut akut att ta itu med.

Nu undrar jag; ska jag klippa den direkt efter blomning, som är på gång nu, eller ska jag vänta till senare. När är den bästa tiden att klippa på höjden? Kan man klippa bort grenar som står ut, för att den inte ska se så ”ostyrig” ut när gör man det?

Klasespirean är en ganska tålig häckväxt. Om den bara ska tuktas och formas kan du göra det i princip när som helst, så gärna efter blomningen. Ska den radikalt föryngras och tas ner mycket på höjden så är det bäst att göra det under vårvintern.

Ja visst kan du ha rosor där du haft hallon. Men det är förstås alltid bra att förbättra jorden när man nyplanterar.

I ganska leriga jordar så det är bra att blanda upp det övre jordlagret med kompost eller barkmull. Och luckra jorden minst två spadtag djupt eller plantera i lite upphöjda bäddar för att få bättre dränering.

Krukodlade rosor kan planteras hela säsongen bara det inte är för varmt och torrt. Barrotade rosor planteras i september eller april/maj.

Nedan följer några lämpliga förslag på friska och härdiga både gammaldags och moderna buskrosor. Tänk på att de flesta buskrosor har ett ganska utbrett växtsätt, så de behöver lite plats.

Gammaldags buskrosor:

Mme Hardy, vit damascenaros Ispahan, rosa damascenaros Jacques Cartier, rosa portlandros Mme Boll, rosa portlandros Salet, rosa mossros Mme Plantier, vit albaros.

Moderna buskrosor, mycket friska och härdiga: Therese Bugnet, rosaröd vresros Louise Bugnet vit med rosa strimmor, vresros.

Har en lång radda med hallonbuskar, som börjar se lite risiga ut och ger ganska lite bär. Tänkte därför ta bort en del och plantera några trevliga buskrosor istället. Skulle bli tacksam för lite tips hur jag skall göra för att lyckas med rosorna.

Vad behöver jag göra med jorden? Kan rosor trivas där det stått hallon tidigare? När skall man plantera rosorna? Och vilka rossorter skall jag satsa på? Vill helst ha gammaldags, doftande buskrosor som är tåliga och snabbväxande.

Kan du säga vad detta är för något? Det ser ut som en rosenbuske, men inte blommorna.

Detta var verkligen ett praktexemplar! Det är en ros angripen av sömntornstekel som yttrar sig på detta vis. Sömntornsteklen orsakar denna form av gallbildning som mer liknar en blomma eller frukt. Får nog anses som mer dekorativ än skadlig skadegörare men angreppet kan naturligtvis klippas bort för att hindar spridning av steklarna.

I maj 2007 satte jag in åtta ympar på mitt päronträd som växer på Kristinedals koloniområde i Västervik. Ympriset av olika päronsorter hade jag under vintern fått av en kolonigranne. Samtliga ympar tog sig, men jag tyckte att bladen på en av ymparna liknade äpple.

Så i år, redan ett år efter ympningen bar två av ymparna frukt, och då kom bekräftelsen. Det hade av misstag kommit in en äppelkvist bland ympriset. Som framgår av fotot samsas äpplen, troligtvis Transparente Blanche, med päron av okänd sort.

Är detta ovanligt och kommer äppelgrenen att klara sig, så att jag även i fortsättningen kan skörda både äpplen och päron från samma träd?

Så intressant att du lyckats få äppelympen att ta sig på päron. Det är mycket ovanligt vad jag vet. Rent teoretiskt är det fullt möjligt likaväl som det sägs att man kan ympa äpplen på rönn. Men i praktiken är det svårare att lyckas för även om växterna är närbesläktade så har de inte så lätt att växa samman om de inte är av samma släkte eller art. Och päron och äpple är ju två skilda släkten Pyrus och Malus. Särskilt päron brukar ha svårt med sammanväxningen även inom släktet så det går t ex inte att ympa vilka päronsorter som helst på vilken pärongrundstam som helst. Vad som kan hända är att päronträdet efter några år stöter bort grenen om inte sammanväxningen lyckas fullt ut. Men det är bara att gratulera och hoppas på att ympen håller i längden.

Jag undrar om du eller någon på förbundet kan hjälpa mig att identifiera den här vackra vinterblomstrande busken, som varje år blommar så vackert mitt i vintern utanför mitt hus i Stockholms innerstad?

Det är kejsarolvon, Viburnum farreri, som du har utanför ditt hus. Den är ju en av de allra första buskarna som blommar (tillsammans med trollhassel) och sprider en underbar doft om man går nära den. Min egen har blommat sen årsskiftet denna milda vinter. Tyvärr kan den ibland drabbas av frostskador om det kommer någon sen rejäl köldknäpp men det är ingen risk för busken, de är bara blommorna som kan se lite skamfilade ut.

Har en fråga hur man på bästa vis bekämpar revsuga som har spridit sig i min gräsmatta?

Gräsmatta är ca 1 000 kvm och jag har lyckats att begränsa spridningen till ca 100 kvm. Den täcker gräset så pass att det tar död på allt gräs i dess närhet. Vacker växt dock ej i gräsmattan tycker jag. Vad gör jag?

Eftersom du lyckats begränsa revsugan till ca 100 kvm så skulle jag rekommendera dig att gräva bort den där och så nytt gräs. Visst kan du försöka att bekämpa med ogräsmedel för gräsmatta men eftersom redan mycket av gräset har kvävts så måste stora delar förmodligen ändå sås om. Revsugan har ytliga utlöpare och inte så besvärligt rotsystem att gräva bort.

Jag har ett problem som jag önskar hjälp mot. Vår häck av sibiriska ärtbuskar är grön och fin, ca 2 meter hög och riktigt tät. Ett problem uppstår varje sensommar. Bladen blir grå-vita av bladmögel. Kan man förebygga det med att spreja på någon vätska. Har hört att en blandning av vatten, rödsprit och såpa ska ha positiv effekt. Vad rekommenderar ni?

Ja, tyvärr så drabbas sibirisk ärtbuske nästan varje år numera av mjöldagg. Det verkar som svampen blivit aggressivare med åren för det har blivit vanligare och vanligare. Jo, såplösning med 1/2 dl såpa per liter vatten plus 2 msk T-röd kan ha viss effekt, men det behöver upprepas ofta vid tiden för angreppen. Det hjälper oftast inte att spruta i förebyggande syfte. Men det kan också räcka att bara duscha häcken med vattenslangen lite då och då eftersom mjöldaggsvampen gynnas av torka inte fukt som så många andra svampar. Så genom att fukta buskarna när angreppet brukar bryta ut så kan man hejda det. Det är i alla fall värt ett försök.

Jag skulle vilja veta vad som händer om man fått round up på sin ligusterhäck?

Kommer den att dö?

Kan man lägga round up nertill i jorden för att få bort ogräset?

Jag törs inte svara på om den dör. Det beror nog på hur mycket medel plantorna har tagit upp. Har du tur så kan enstaka grenar dö eller bladen på enstaka grenar bli förvridna och intorkade men komma igen. Round Up är dock systemiskt och sprids från blad till rot så det kan ta ett tag innan effekten blir synlig.

Nej, man kan inte lägga Roundup i jorden för att bekämpa ogräs för medlet måste tas upp av växtens gröna delar för att sen transporteras ner i roten. Roundup är överhuvudtaget ett tveksamt medel att använda i den egna trädgården tycker jag och ska absolut inte användas i närheten av andra växter.

Jag och min mamma är nyblivna lyckliga ägare till en kolonilott i Helsingborg med otroligt fin jord med massor av daggmask i. Men tyvärr har vi en väg utanför där de saltar vintertid och där utmed växer det tre urgamla välbarkade Forsythia med inget som helst bladverk nere vid marken.

Den är en gång för länge sedan satt med 1½ meters mellanrum och nu finns inget skydd för insyn och det vill vi ha.

Marken är totalt utarmad, torr och stenhård. Hur gör vi för att för att insyn på så kort tid som möjligt?

Det snabbaste sättet att få insynsskydd (förutom att sätta upp staket förstås) är nog att klippa ner forsythian nu efter blomningen. Då skjuter den nya skott från basen och blir tät och fin. Men det blir förstås en kort period med mer insyn innan buskarna kommit igen. Och dessutom behövs vad jag förstår något i mellanrummet mellan buskarna. Då kan ni samtidigt passa på att plantera någon snabbväxande perenn mellan/framför buskarna. Men då måste samtidigt jorden luckras och förbättras med kompost, plantjord eller torvmull.

Några förslag på tåliga och snabbväxande perenner är vårkrage, plymspirea, praktlysing, strålrudbeckia, höstaster, nepeta, stäppsalvia.

Jag kan också tänkta mig att plantera buskar av den nya sortens hortensia, Endless summer, för att täcka mellanrummet mellan buskarna. De blir inte så höga, ca 1-1,5 m, men täcker bra och blommar hela sommaren. Om ni istället har tänkt er att byta ut forsythian mot andra snabbväxande buskar/ häck skulle jag rekommendera häggmispel.

Vad heter bäret på bilden?

Din bild föreställer jordgubbshallon, Rubus illecebrosus. Inte så vanligt men jag stöter på det då och då i koloniområden. Det är ätbart men smakar inte särskilt mycket.

Vad är det för svulst som drabbat benjaminfikusen på bilden? Vad kan jag göra?

Det ser minsann ut som en bakteriesvulst. Jag har aldrig sett något dylikt. På nätet hittade jag ett flertal artiklar som handlade om en ny Agrobacterium-art på just benjaminfikus. I vanliga fall brukar det vara just Agrobacterium som är med i spelet när man ser något dylikt. Den nya arten heter A. larrymoorei, men det är ju inget som säger att det skulle vara den i det här fallet. Agrobacterium är ju normalt inget som tar död på växten så låt växten få leva om den för övrigt är i fin form. Jag skulle försöka ta bort svulsten och lägga den i brännbart. Fyll sedan på jord i krukan. Det ser ut att behövas.

Våra rabatter är överfulla med baggar som på bilden! Hur får jag bort dem?

Det är eldlus, Pyrrhocoris apterus, du har i rabatterna. Den är vanligast under lindar och i rabatter med malva och stockros. Den lever på deras frön och frukter men gör normalt ingen skada i trädgården. Det finns därför ingen anledning som jag ser det att ta bort dem. Njut i stället av de fascinerande färgklickarna när de nu äter upp sig på de nedfallna fjolårsfröna efter vinterns vila. Den blandas ofta ihop med liljebaggen, men det är alltså en eldlus.

Vi köpte ett hus för ett år sen utan någon trädgårdskunskap och hade tyvärr den värsta växt man kan ha i en trädgård, parkslide!! Har försökt med Round Up och täckt med svart plast men det skjuter rotskott både här och där. Felet var att när vi grävde upp hela växten med rot, en meter i diameter med rotskott över halva tomten, spred vi förmodligen smådelar både här och där som sedan växte till sig. Hur blir vi av med den? Ska man nypa av de skott som kommer upp eller gräva upp dem eller spraya med Round Up? Rotskotten sitter ju så djupt så man undrar om Round up når ned? Hur gör vi till våren då den troligen skjuter jättefart?

Parkslide går att hela efter om man hela tiden rycker de skott som kommer och på så vis så småningom utarmar den. Men det är svårt att bli helt av med den på det sättet. Ska man garanterat utrota den är det säkraste sättet trots allt att bekämpa den kemiskt. Nu finns Round Up och liknande preparat (aktiv substans glyfosat) med avstrykningsmunstycke för punktbehandling eller i skumformulering vilket gör det både lättare att se var man sprutat och lättare att punktbehandla med. Tänk på att Round Up skadar allt annat som träffas av medlet. Medlet har bäst effekt när växten är i tillväxt. OBS! Följ alltid bruksanvisningen noga och använd med försiktighet. Använd aldrig i närheten av vattendrag eftersom det är giftigt för vattenlevande organismer. Ett nytt mer miljövänligt ogräsmedel i handeln är Ogräseffekt Plus med pelargonsyra men jag vet inte hur effektivt det är mot parkslide.

Min stolthet, en fin ros, har angripits av något djur, vilket? Hur räddar jag rosen.? Har sprutat men inget har hjälpt. Se bilden före och efter angrepp.

Det är svårt att exakt svara på vad det är som angripit din ros när man inte ser några djur. Men jag misstänker att det är någon av de olika bladsteklar som går på rosor. De äter alla på bladen och ibland på knopparna. Gemensamt för steklarna är att de kryper ner och övervintrar i jorden under plantan. Ett sätt att förebygga angrepp inför nästa år är dels att bearbeta jorden under rosen för att störa pupporna i marken, dels att lägga fiberduk eller annat skynke, väl förankrat, under busken till våren. Då hindrar man de vuxna steklarna, som kläcks på våren, från att flyga upp i plantan igen. Håll ögonen på de nyutslagna bladen tidigt på våren för att ändå upptäcka eventuella angrepp. Då kan du klämma ihjäl larverna i tid innan de hinner göra någon större skada. Unga larver kan eventuellt bekämpas med något pyretrumpreparat men det kanske är det du använt. Men tänk på att pyretrum är farligt även för bin som ju tillhör steklarna. Man bör alltså inte använda medlet på bommande växter.

Kan man klippa ner kärleksört på hösten? Har planterat den i krukor som står i före detta rabatter som nu är belagda med grus och sten, där krukorna är nergrävda.

Visst kan du klippa ner kärleksörten i höst. Men den brukar ju blomma länge på hösten och fröställningarna är också ganska dekorativa så de kan också lika gärna stå kvar över vintern.

Jag har läst lite om Rockdust och stenmjöl, vad är det och finns det någon svensk motsvarighet?

Rockdust är ett stenmjöl som härstammar från bergarten basalt och kommer från Skottland. Basalt är en vulkanisk bergart som är särskilt rik på många mineraler som växterna behöver. Rockdust finns nu på den svenska marknaden och säljs av Wiksunds Trädgård på Mälaröarna. Du kan hitta mer på deras hemsida www.wiksundstradgard.se. Det finns också en svensk motsvarighet, basaltrikt stenmjöl från Skåne som säljs av Bara Mineraler AB, www.baramineraler.se. Hur likartade produkterna är törs jag inte svara på men det kanske går att ta reda på från deras hemsidor (se även sid 6 Miljönoterat)

Har en kolonilott där jag tyvärr inte kan övervintra mina blommor. Har en krinum som har blivit jättestor och blommat på två kraftiga stänglar och har även många mindre! De ska förvaras torrt och frostfritt i vinter! Ska de förvaras i jord och kruka eller ska jag ta bort all jord och förvara lök och blad som den är? I kartong?

Krinum klarar sig bäst om den får torka in med jord och allt och sedan förvaras torrt och helst svalt tills det är dags att plantera om till våren. Den kan även förvaras varmare bara den har torkat och gått i vila innan man tar in den.

Här i Ärtholmens Sommarstad i Malmö är det gott om mördarsniglar. Under en kompostkurs kom vi givetvis in på ämnet mördarsniglar. Då kom frågor upp om sniglarnas ägg. Någon sa att de var mikroskopiskt små när de är inne i snigeln och att man sprider dem om man klipper sönder snigeln.

Kan äggen verkligen överleva om man klipper itu snigeln? Vi har hittat snigelägg i jorden, 2-3 m m stora och vita och lite genomskinliga.

Snigelägg från en dödad snigel kan inte överleva i det fria! Det är experterna eniga om. Så det är bara att fortsätta snigelklippandet denna regniga snigelsommar.

Fick ett äppelträd, Oranie E. Det står med tre andra sorter som trivs med detta. Måste jag se till att ett av dem finns i dess närhet? Har några gamla sorter redan på den gamla torpartomten, vet inte vilka. Hur bör trädet planteras? Trivs det nära vinbärsbuskar?

Du kan säkert avvakta och se om inte något av dina gamla träd räcker som pollinering. Får det är ju för pollineringens skull man behöver flera sorter. Trädet bör planteras i så soligt läge som möjligt för att ge bäst frukt. Och det kan säkert trivas nära vinbärsbuskar. Det kanske är mest synd om vinbärsbuskarna om de får för stor konkurrens och så småningom skugga av trädet.

Har nog provat på det mesta för att ta livet av ullöss, men det är hopplöst. Har bland annat en 35 år gammal fikus som jag absolut inte vill bli av med (min pappa fick den när han blev 50 år).

Ullöss är ovanligt svårbekämpade. Försök med såpsprit som finns att köpa på apotek. Ska blandas med 2 msk till en liter vatten. Doppa en örontop i blandningen och pensla med på ullössen.

Bör man plantera en "plommonkompis” tillsammans med plommonsorten ’Victoria’?

Victoriaplommonet är självfertilt och behöver alltså ingen plommonkompis.