Frågor och svar

Har klematisstekel i min småbladiga klematis ’George’. Gröna larver äter upp bladen. Har sprutat med Pyroxin (?) enligt råd från växtförsäljare och plockat bort larverna. Enligt uppgift kan man plocka bort knoppar som är svullna på våren. När börjar man i så fall den behandlingen. Kan man täcka marken så att inte stekeln kryper upp därifrån. Vad jag förstår finns den nu i jorden under plantan. Eller kan man byta jord? Sprids stekeln även till andra klematissorter?

Klematisstekeln kan även angripa andra klematis, framförallt olika sorter av alp- och gullklematis. Som du nämner övervintrar den som puppa under plantorna. Det kan ha effekt att lägga fiberduk eller annat skynke under plantorna, förankra väl, tidigt på våren, så att man hindrar den vuxna stekeln att flyga upp och lägga ägg på skotten. För det är på de unga skotten och inte på knopparna man ser de svullnader du nämner. Det blir alldeles knottrigt på grenarna där stekeln lägger äggen. Klipper man bort dessa skott så fort som möjligt kan man undvika angrepp. Att luckra jorden under plantorna sent på hösten kan också ha viss effekt genom att man då stör pupporna och gör dem mer utsatta för kyla och fåglar.

Har fått ett skott av en buske som ska vara en blandning mellan krusbär och vinbär. Bladen ser ut som krusbär fast större. Taggar saknas. Finns det något namn på en sådan buske?

Din buske heter krusvinbär som just är en korsning mellan krusbär och svarta vinbär. Det finns några olika sorter men de vanligaste heter ’Josta’ och ’Kroma’.

Har pelargonskott som har blivit 10-25 cm höga! Har provat förr att förvara dessa storlekar vid fönster i källare, ca 10+ på vintern! Men de klarar sig aldrig! Ska de stå i fönster i lägenheten? Kan gamla pelargoner förvaras i källarförråd med nät eller i källarskafferi i mörker & halvkallt? Har aldrig vågat!

Det säkraste överlevnadssättet för pelargonsticklingarna är säkert, som du säger, som vanliga krukväxter inomhus över vintern. Åtminstone gör jag så med mina. Det är även det säkraste sättet för äldre pelargoner även om jag också tycker att källarfönster med + 10 grader borde fungera.

Ska de förvaras mörkt ska det också vara svalt annars torkar de lätt ut eller ränner. Men det måste förstås vara frostfritt.

Efter hur många år man kan tänkas börja få bigarråer. Har haft trädet i två somrar.

Bigarråer tar tyvärr ganska lång tid på sig innan de börjar bära frukt. Det kan säkert ta minst två år beroende på sort. Eftersom de växer så kraftigt går den mesta energin åt för grentillväxt de första åren. Har trädet blommat? I så fall kan det finnas andra orsaker till utebliven skörd. De flesta bigarråer är inte självfertila utan är beroende av en annan sort för sin pollinering, d v s för att kunna ge frukt. Finns det andra körsbär i närheten som i så fall kan pollinera dina bigarråer? Det kan också vara för kallt vid blomningen så att det inte finns tillräckligt med bin i farten.

Blomknopparna kan också ha skadats av frost på vårvintern. Särskilt känsliga är de när det är växlande varma och kalla perioder under vintern och våren.

Har en sälg som växer som en galning. Sågar av grenar flera gånger om året. Det är säkert inte bra, för det kommer jättemycket nya skott från marken. Vilken tid är bäst att ta bort grenar, om man inte vill ha dessa hundratals skott? Trädet står fint och många fåglar äter fröna, så jag vill inte ta bort det helt.

Den bästa tiden att beskära för att hålla tillbaka tillväxten på träd är under den så kallade JAS-perioden, alltså juli, augusti, september. Då är växtens aktivitet inte lika stor, tillväxten börjar avta och växten behöver inte kompensera förlusten av grenar med massor av nya skott. Så det är bara att ge sig ut och klippa nu. Ett sätt att också minska mängden rotskott är att inte klippa av dem utan istället barka av dem så att de torkar in.

Hittade larver i de flesta av mina malvafrökapslar (både grå- och myskmalva). Är det skadedjur eller ett harmlöst ”angrepp”. Trädgården är giftfritt odlad sedan 25 år (tre år av mig). Larverna är ungefär i samma storlek som ”hallonmask” men ligger stilla i en halvcirkel av frön. Man märker dem först på att fröna inte sprätter isär individuellt när man öppnar en mogen frökapsel utan har kletat ihop runt larven. Har inte sett några särskilda insekter i år förutom liljebaggarna och en annan röd bagge med svarta tecken, men malvorna står i en blomsteräng som är full av fjärilar, humlor och annat smått liv så jag kan ha missat eventuella nykomlingar.

Det finns några olika larver som kan gå på malva. Två fjärilslarver lever bland annat på malva, kattostmätare och kattostvisslare men de verkar framförallt skada bladen. Kattostmätaren kan till och med kaläta plantorna. Men det är eldlusens (de röda baggar du sett) larver eller så kallade nymfer som kan tänkas leva i blomman, fröställningen. De ser inte riktigt ut som larver utan liknar mer den vuxna insekten i formen men är mindre och utan vingar. Eldlusen är en skinnbagge som bland annat lever på malva. Lite skada gör nymferna förstås genom att äta av fröerna men de brukar sällan ställa till någon större skada.

Har du även gnagskador på bladen kan det vara fjärilslarver i farten. De kan bekämpas med det biologiska medlet Larvskydd. Beställ på www.nytttodjur.se. Men då bör man först ha konstaterat att det finns larver och i sådana mängder att det inte går att bara plocka bort dem.

Hur beskärs ett nyplanterat körsbärsträd? Planterade ett litet träd förra hösten och grenarna är väldigt ojämnt fördelade. Trädet blommade lite i våras och det blev ett (1) körsbär på det i år. Kan jag beskära det till hösten (för att få en mer kompakt och harmonisk form på trädet) och i så fall hur?

Sensommar och höst är bästa beskärningstiden för körsbär. Förstår att du vill få lite fason på trädet. Men körsbär bör inte beskäras lika hårt som äpplen och päron. Min rekommendation är ändå att toppen kortas in ganska radikalt, alltså en bit nedanför de övre förgreningarna. Så får du istället ner höjden på kronan och får även ut kraft till de nedre grenarna. Toppa också in dessa sidogrenar med ungefär en tredjedel så att de får förgrena sig.

På min odlingslott står ett treväggarsskjul som jag ärvt från förra ägaren. Det börjar bli dags att byta ut det och först tänkte jag bygga ett nytt, liknande, men har jag kommit fram till att jag vill göra en berså istället. Sittplatsen är 180x180 cm. Den ena väggen tänkte jag ersätta med en spaljé eftersom jag har klematis som växer på utsidan. Vilka snabbväxande buskar skulle passa där – och som inte kostar så mycket? Har varit inne på syrénberså, men behöver tips på andra buskar också.

Häggmispel är ett bra alternativ till syren. Växer snabbare och är minst lika billig. Den är också lättare att hålla tät och smal. Dessutom har den vackra höstfärger förutom den skira vita vårblomningen.

Har fått mördarsniglar i min varmkompost. Har en behållare som är godkänd som varmkompost. Jag tog jord från en öppen kompost och såg efter ett tag att där fanns mördarsniglar. Jag hade inte märkt dem tidigare. Har m.a.o. släppt ner sniglar själv. Måste tömma behållaren och börja om från början.

Kan mördarsnigel-ungen ta sig in i varmkompost från botten?

Vilken ”beläggning” – jord?sand? grus? är bra att ha under kompostbehållaren?

Är det ok att kalka även under botten på behållaren. Har glömt kalka runt om i år.

En förebyggande åtgärd mot sniglar är, enligt uppgift, att lägga ut kattpellets indränkta med kaffe runt plantor som man är rädd om. Äter sniglarna av dem och dör sedan p.g.a. kaffet? Funktionen försvinner väl vid regn?

Att kalka runt kolonin är ett annat tips. Har kalket en funktion även efter regn, när det är blött? Är det någon skillnad i varaktighet gällande önskad funktion på kornad och inte kornad kalk?

Rent teoretiskt skulle förstås snigelungar kunna ta sig in genom botten. Men de beter sig sällan så att de kryper den vägen in i komposten om det inte finns stora öppningar. Nej, det är nog oftast ovanifrån de tar sig in och med växtmaterialet man lägger i. Men oavsett detta så bör det vara ett finmaskigt nät under en varmkompost även för att hindra råttor och möss.

Jord eller grus? Jord är att föredra eftersom maskar och andra nyttiga organismer däremot tar sig in i komposten den vägen.

Kalk i botten på komposten tror jag gör varken till eller från. Det är ju bara precis när snigeln kryper över den torra kalken som den har effekt. Kalk, inte kornad, runt komposten kan hjälpa men effekten försvinner vid regn. Då är det säkrare att strö en sträng av Snigelfritt/Snigel Effekt.

I Kullöns Ekologiska Kolonilottsförening har vi drabbats av mördarsniglar. Koloniområdet är omgivet av snigelrik natur. Är det någon ide att försöka med t ex järnsulfid? Det är ju dyrt och får det någon längre effekt?

Sniglarna har verkligen blivit ett problem i sommar med den fuktiga väderleken. Och särskilt mördarsniglarna som har haft goda förutsättningar att sprida sig i år. Nu finns de så gott som överallt i Stockholmstrakten. Så det gäller att ta till alla till buds stående medel om man ska få ha sina grödor i fred. Och järnfosfat (Snigelfritt, Snigel Effekt) är ett sätt att hålla tillbaka populationen. Men det räcker inte utan man måste också hela tiden plocka och/eller samla in i ölfällor m m. Kaffesump runt känsliga växter har också flera prövat som avskräckning med gott resultat.

Vad jag kan tänka mig vara värt i ert fall är att strö en sträng järnfosfat runt området (och runt komposter) och kombinera det med en gemensam snigeljakt i och runt området under några veckor. Området är ju inte så jättestort. Visserligen kostar medlet en slant men utslaget på alla kanske det inte blir så farligt. Medlet är ganska hållbart i regn men vid ihärdigt regn löses det så småningom upp. Sedan måste förstås var och en fortsätta att vara observant på sin lott säsongen ut för helt utrotad kommer den förmodligen inte att bli. Mördarsnigeln är nog något vi måste lära oss att leva med.

Mina stjärnflockor har fått bruna fläckar på bladen i år igen. Kan man behandla dem på något sätt?

Det är en minerarfluga vars larver förstör bladen. Klipp ner plantan och bränn bladen så kan du bli av med den.

Upptäckte att ett par av mina äppelträd hade fullt med rödmyror runt stammen nere vid marken. På ett av träden höll stammen på att vittra bort lite, barken lossnar. Det var fullt med rödmyror som gick mellan barken. Skadar de trädet, förstör rötter och bark? Skulle det hjälpa, utan att skada, att strö ut myrr på stammen nertill? Eller kan jag låta myrorna vara kvar?

Myror så gör ingen direkt skada på träden. Är träden unga kan myrorna dock underminera jorden så att växtrötterna börjar lida av torka. Men på gamla, etablerade träd är det ingen risk. Att barken lossnar har helt säkert andra orsaker, t ex frostskada eller mekanisk skada. Myrorna söker sig säkert dit för att de kanske hittar något sött ämne under barken som de lockas till. De gör som sagt ingen skada på trädet men kan vara nog så irriterande att ha omkring sig. Har man otur flyttar de vidare till blomsterrabatter och grönsaksland där de kan ställa till större skada. Du kan bekämpa dem med Myrr men mer miljövänliga är någon av de myrdosor som finns i handeln som innehåller Borax, t ex Myreffekt eller Nippon myrdosa. Dessa fyller man med en klibbig vätska som myrorna lockas till och som de sedan för med sig till boet som så småningom dör ut.

Har på min koloni planterat två slånbärsbuskar för sol- och insynsskydd, tillsammans med tre schersminer. Efter ca 5 år har jag kunnat tukta schersminbuskarna, men slånbären har visat sig kunna skicka ut rotskott, 5-6 meter djupa och helt omöjliga att ta död på. Har nu rundbarkskurit dessa och hoppas att de ska gå till de sälla jaktmarkerna. Vad ska jag plantera istället, som växer snabbt och INTE skickar ut rotskott och som passar till schersminerna?

Ett komplement till dina schersminer kan t ex vara bukettapel, Malus sargentii var toringo, häggmispel, Amelancier laevis eller paradisbuske, Kolkwitzia amabilis. Bukettapeln och häggmispeln är väl de som kompletterar bäst med blomningen eftersom de blommar på våren liksom slånet men något senare. De har dessutom båda vackra höstfärger.

Har tagit över ett hus med ett mycket ståtligt japanskt körsbärsträd, närmare 10 m som består av tre tjocka stammar samt två avhuggna som beskrivs nedan. Efter att ha läst på om beskärning inser jag att trädet beskurits felaktigt under flera år. Bland annat har två stammar kapats rakt av, ca 40 cm upp från marken (de ser inte ut att leva, de ser bara fula ut) Stammarna är 15 cm i diameter. Funderar på att kapa stammarna längs med den närmaste friska stammen. Ska jag dela upp det på några år för att inte chocka trädet?

Hittade dessutom många gråsuggor i en annan gren som beskurits för långt ut- Efter det att jag tog bort boet och slätade ut ytan har barken en skada som är avlång ca 30 cm som mest, 10 cm som minst. Kan jag påskynda läkningen på något sätt eller skall jag bara låta trädet vila, till nästa JAS-period?

Det låter som en väl drastisk beskärning. Ett japanskt körsbärsträd kräver normalt ganska lite beskärning, om det inte har drabbats av sjukdom, t ex blom- och grentorka som inte är så ovanligt. Det kan göra en beskärning nödvändig. Men man lämnar aldrig kala stam- eller grenstumpar utan skär av in till stammen eller annan sidogren. Såga av de torra stammarna, enligt ditt förslag, in till den friska stammen. Är båda dessa helt döda kan du lika gärna ta båda två för att minska risken av att röta går in i någon av dem. Tänk på att spara grenkragen, den lilla förtjockning vid förgreningen där läkningen av såret ska ske. Även den andra skadade grenen ska skäras in till en frisk sidogren nu eftersom det låter som att rötan är på väg att gå in.

Jag har planterat en häck med Thujaväxter på en 25 meters sträcka. Buskarna har fått dålig färg och en del av barren har blivit bruna. När jag planterade grävde jag 50 cm djupa gropar, satte ner växterna, fyllde på med en jordblandning bestående av planteringsjord och torvmull och vattnade rikligt efteråt. Håller häcken på att vissna ner eller tar det tid för den att etablera sig?

Lite beror detta på när du planterade, vilken jord och hur mycket du har vattnat. En så varm och torr sommar som förra året kan den ha extra svårt att etablera sig och behöver mycket vatten eftersom barren dunstar hela tiden. Samtidigt får den inte stå i ständig fukt som det kan bli om man planterar i en grop i lerjord. Där kan det bli som en balja där plantorna lider av syrebrist. De symtom du beskriver kan faktiskt bero både på torka och för mycket fukt.

Det som har blivit brunt repar sig inte utan ska klippas bort så att plantan kan skjuta nya skott. Tuja tål beskärning ganska bra till skillnad mot andra barrväxter.

Står plantorna i för tät jord så att de står som i en balja borde du plantera om häcken. Gräv ur ett sammanhängande dike ner till ca 20-30 cm. Luckra jorden i botten och blanda med dränerande grus och sten. Blanda resten av den befintliga jorden med planteringsjord eller torvmull så att det bildas en upphöjd bädd med totalt ca 50 cm jorddjup. Är jorden istället torkkänslig är det vattning och eventuell marktäckning med täckbark som gäller.

Vi ska sätta en snabbväxande och insynsskyddande häck. Har hört att tuja är lämplig men nu undrar jag om den kommer att trivas i sandig jord?

Tuja trivs bra i sandig jord bara det inte blir för torrt. Blanda därför i torvmull eller planteringsjord i det övre jordlagret för att behålla fukt och näring.

Köpte tomatplantor, dansk export som blir svarta och ramlar av?

Det finns åtminstone två orsaker till svartnande tomater, pistillröta och brunröta.

Pistillrötan yttrar sig som en brunsvart insjunken rund röta som börjar i spetsen på tomaten där blomman (pistillen) suttit. Det beror på kalciumbrist i frukten tidigt under utvecklingen. Det i sin tur orsakas oftast av ojämn vatten- och näringstillgång och inte nödvändigtvis brist på kalcium i jorden. En varm och torr sommar som 2006 var detta ganska vanligt när plantorna inte hann ta upp vatten och näring i den takt de avdunstade. Helst ska plantorna aldrig sloka men det kan vara lättare sagt än gjort. Tillsätt extra kalk om du odlar i kalkfattig sand- eller torvjord. Pistillrötan är inte smittsam så det är riskfritt att lägga angripna frukter i komposten.

Den andra orsaken är brunröta som orsakas av potatisbladmögel. Det är alltså samma svampsjukdom som angriper potatis och även ger brunröta på potatis. På tomat yttrar det sig som mer oregelbunden brun, hård röta på och i frukten. Även bladen får gråbruna fläckar och vissnar så småningom. Angreppen gynnas av fuktig väderlek och brukar bryta ut ganska sent på sommaren. Undvik att plantera tomater nära potatis eller i vindriktningen från potatis. Angripen frukt och blast bör brännas eller slängas i soporna, inte komposteras.

Luktärterna på min kolonilott vissnade förra säsongen, men klematis på samma plats var helt ok.

Luktärterna kan ha angripits av mjöldagg eller vissnesjuka. Torkan förra säsongen gynnade mjöldaggen som börjar med en vit beläggning på bladen men så småningom vissnar plantan. Vissnesjuka är en svampsjukdom i jorden. Plantera därför inte luktärt på samma plats nästa år. Tidiga angrepp av mjöldagg kan bekämpas med bikarbonat. 2 tsk bikarbonat, 2 tsk såpa, 1 l vatten.

På mina kungsliljor och andra liljor huserar en röd/orange" skalbagge, vad kan man göra med den filuren? Den äter upp allt och lägger larver där (kanske är det deras larver som äter upp allt).? Behöver jag bespruta trädet?

Det är liljebagge du har och den är svårbekämpad. Det är tyvärr den egna handkraften som är det mest effektiva. Både den vuxna skalbaggen och larven äter på bladen. Viss effekt har bekämpningsmedlen Bionim och Provado. Bionim är ett naturligt växtextrakt från Neemträdet medan Provado är ett rent kemiskt bekämpningsmedel.

Vad gör jag åt maskar som äter upp bladen på min klematis. Har sprutat flera gånger med såpa. Jag har hejdat dem tror jag men varje dag upptäcker jag nya.

Det är klematisbladstekelns larver som äter upp bladen på din klematis. Kläm ihjäl så många larver som möjligt eller skaka ner dem på ett skynke och ta död på dem så att de inte kryper ner i jorden och förpuppar sig. Det är från jorden som nya steklar kläcks nästa vår för att lägga ägg på de unga nya skotten. Till våren ska du kolla skotten extra noga och klippa bort så fort du upptäcker små knottror på dem. För det är i dessa knottror som stekeln lagt sina ägg. Får man bort dessa blir det alltså inga larver. Och plantan skjuter snart nya skott även om blomningen kan bli lite försenad.

Har en lott som sluttar lätt mot söder, på sina ställen ganska tunt jordlager över berget, lite torrt och sandblandat. Mina grannar ett par meter bort har präktiga vinbärsbuskar, medan mina fortfarande är taniga efter flera år. Drömmer om en bärhäck, men krusbären vill inte heller, några sorgsna pinnar bara. Försökte förra året gödsla rejält med kogödsel och vattnade ordentligt, men knappt märkbar skillnad. Har du tips på åtgärder för att få buskarna att ta sig, eller har du tips på andra bär?

Det är förmodligen den magra jorden och det tunna jordlagret som gör att inte dina buskar vill sig riktigt. Prova att lägga på ett rejält lager plantjord, upp till 10 cm, runt och i buskarna. De tål det och kan då skjuta nya rötter från grenarna.

Vi har flera små äppelträd i vår koloniträdgård som är uppdrivna ur äppelkärnor. Har hört att dessa inte ger frukt. Är det riktigt, eller blir det vildäpplen = sura äpplen av dessa. Vi har samlat dessa små träd till en "äppelhäck". Det skulle ju vara roligt om det åtminstone kom lite blommor.

Det kan verkligen bli vad som helst. Det kan bli sura vildäpplen, sterila plantor som kanske blommar men aldrig sätter frukt eller någon helt ny sort. Många gamla lokalsorter har uppstått just med att man hittat någon fröplanta och tagit vara på den. Så jag tycker ni ska vänta och se. Lycka till!

Förra hösten satte jag en häck med sibirisk ärtbuske. Jag tänkte ha den friväxande och har därför inte klippt den alls. Nu är den ca 1,50 m och spretig och ranglig. Jag fortfarande ha den naturlig och inte så tuktad som en klippt häck men inte så hög som 3-4 m som den tydligen kan bli. Hur ska den beskäras och när? Vill ju även att den ska vara tät ända nerifrån. Bör jag klippa ner den ganska rejält nu och bara släppa upp den lite i taget?

Gör som du tänkt, klipp ner den rejält, till 20-25 cm, släpp sedan upp den stegvis under ett par år till önskad höjd. Då får du den tät och fin. Skär ner den tidigt i vår innan den börjar grönska. Som friväxande kan den så småningom bli ganska hög. Att då bara klippa ner den till önskad höjd går bra några år men sedan blir den lätt risig i topparna. Den håller sig snyggast genom att med jämna mellanrum klippas ner lika radikalt som beskrivits här.

Vi har inte fått någon frukt på vårt gamla päronträd i år, det brukar ge frukt vartannat år. Men i år är bladen gröna med orange fläckar och med något som ser ut som formen på en larv fast det är inte en larv, bruna upphöjningar med små bubblor på. Det brukar bli i alla fall en frukt men i år absolut ingenting. Vi har aldrig besprutat, trädet fanns här 1982 när vi flyttade hit. Vi bor i Blekinge.

Dina päron är angripna av päronrost, som börjar bli ett allt större problem i stora delar av södra Sverige. Det finns inget bekämpningsmedel att ta till för oss fritidsodlare. Det enda säkra sättet att bli av med päronrosten är att utrota angripna prydnadsenar (sävenbom, Juniperus sabina, kinesisk en, J. chinensis och trädgårdsen, J. media) i omgivningen eftersom det är där svampen övervintrar. Obs! alla prydnadsenar är inte mottagliga för rosten.

På enar yttrar sig angreppen som gelérost, orange geléaktiga tungor av svamp på grenarna, på våren. Ta bort alla angripna buskar. Säkerhetsavståndet mellan päron och känsliga enar rekommenderas till 400 m. Alltså ingen lätt uppgift för en enskild villa- eller koloniägare eftersom det berör hela områden. Bäst är att göra något tillsammans med grannarna (se även Koloniträdgården 4/06, sid 25).

Jag har en vinranka på min balkong (inglasad) hur gör jag med den inför vintern? Kan den stå där, ska den klippas ned?

Du kan ha kvar din vinranka på balkongen om du har en ordentligt stor kruka och möjlighet att isolera krukan om det skulle smälla till och bli sträng kyla. I en kruka är rotsystemet mer oskyddat än i ett trädgårdsland. Isolera med frigolit, mattor, låda fylld med hopknölat tidningspapper mm. Vinranka ska klippas in ganska hårt nu på hösten, senast i december. Korta in huvudrankan/rankorna så att bara ca 1 m av årets tillväxt blir kvar. Alla sidoskott kortas också in så att endast två blad/knoppar sparas.

Har flera brudorkidéer som inte längre blommar om. Vattnar med jämna mellanrum, de står i ett fönster där de får ljus men inte direkt solsken. De får också näring då och då enligt anvisningen på flaskan. Har nyligen planterat om dem i orkidéjord, som ser helt annorlunda ut än jorden i orkidékrukan i affären. Den köpta var mer som vanlig jord med ett fåtal barkbitar i. Måste jorden bytas? När jag satte om dem var vissa rötter svartfläckiga. Tog bort döda och angripna rötter.

Brudorkidéer anses ju ganska lättodlade och lätta att få att blomma om. Men det är några krav som behöver uppfyllas. Var sparsam med vattningen och låt alltid vattnet rinna av efter vattning. Vattnet ska egentligen bara sköljas över rötterna, eftersom orkidéer är epifyter, vars rötter egentligen är luftrötter. Vattna ca 1 gång/vecka på sommaren och varannan vecka på vintern. Det ska vara rumstempererat och inte för kalkrikt vatten. Ett bra sätt är att använda kokt vatten som får svalna.

Det låter som om den orkidéjord du planterat om i verkar för tät om du säger att den liknar vanlig blomjord. Orkidéjord ska vara mycket grov och luftig och egentligen bara fungera som ett stöd för rötterna. Bor du i Stockholmstrakten kan du skaffa bra orkidéjord hos Orkidéhuset eller Dusk Tropic, som är specialiserade på orkidéer. Information finns på deras hemsidor och www.dusk.se

Vi har i år sått majrova F1 ’Scarlet Queen Green Stems’ från Julita och rättika ’Raphanus’ från Thompson & Morgan som i början gick att äta. Majrovorna fick vi slänga för ca en månad sedan efter att ha förvarat dem i sand i källaren. Men snart upptäckte vi vita maskar (som i äpplen) som antagligen levde vidare och åt upp rovorna i svarta gångar. I bladfästet ruttnade de dessutom. Nu när vi ska äta vidare av rättikan är det samma sak med den. Palsternacka ’White Gem’ i samma land är fina.

Vårt andra bekymmer är ett nytt äppelträd, andra året, röd ’James Grieve’, som hade 8 fina äpplen, mycket kart togs bort. Alla äpplen ruttnade i blomman och föll av. Vad kan man göra åt detta. Förra året hände samma sak med de två frukter som fanns på trädet.

Det är kålflugans larver ni hittat i majrovan och rättikan. Den angriper bara växter i kålväxtfamiljen, dit majrova, rättika, rädisa, kålrabbi m fl hör. Därför är det inga angrepp på palsternackan. Det enda säkra sättet att klara sig från angrepp av kålflugan är att byta odlingsplats och att täcka kålväxterna med fiberduk.

Så till äppleträdet: Det har varit ett par besvärliga år med fuktiga försomrar vilket gynnar angrepp av fruktmögel, Monilia. Själva smittan sker nämligen i blomningen. Tyvärr finns det inte mycket att göra i förebyggande syfte mer än att hålla luftigt i trädkronan och gallra frukten. Men viktigast är att plocka bort all angripen kart och frukt från trädet och marken eftersom det är så smittan övervintrar. Smittan kan också komma från träd i närheten.

Har sågat ner ett sötkörsbärsträd på grund av gummiflöde och grentorka. Kring stubben har det i år kommit ett antal skott varav några ser livskraftiga ut. Kan det bli något träd av dessa? Hur förfar jag i så fall och hur lång tid tar det? Kan jag således slippa bryta upp stubben och plantera nytt. Ambitionen är främst att få ett snyggt träd (vårdträd) eftersom fåglarna i annat fall alltid är först på bären.

Du kan mycket väl spara något av skotten till ett vackert vårdträd. Frågan är om det är rotskott som kommer, alltså vid sidan av stubben, eller är det på själva stubben? Är det rotskott kommer de från grundstammen och inte den tidigare körsbärssorten. Förmodligen är det då ett fågelbärsträd, Prunus aviumr. Det är den vilda formen av körsbär och ger söta men små bär (fullt ätliga och gillas också av fåglarna) och det kan mycket väl bli ett vackert träd på 4-5 års sikt.

Har ett par rododendronbuskar som stått på samma ställe i 25 år. Under den tiden har de vuxit till sig ganska mycket, och nu måste jag beskära dem för att komma fram. När på året är bästa tiden för detta, och är det något man särskilt måste tänka på?

Rhododendron tål ganska hård beskärning. Den beskärningen görs på vårvintern innan tillväxten kommit igång. Då kan man ta av grenar ganska långt in i busken. Klipp om möjligt in grenarna till en sidogren för att behålla en naturlig form på busken. Lättare beskärning för att få busken tätare kan man göra efter blomningen. Då kortar man in skotten över ett bladpar.

Har försökt hitta information om blåkorn på nätet men inte lyckats så bra. I vår odlarförening har vi stadgar som säger att all odling skall ske giftfritt. Våra åsikter går isär om just blåkorn. Jag skulle hemskt gärna vilja veta vad det innehåller och om det kan klassas som giftfritt?

Det är lite olyckligt att föreningen använder begreppet giftfritt istället för ekologiskt odlat i stadgarna. Oftast menar man samma sak och då finns det ganska tydligt definierat vad ekologisk odling är eftersom det begreppet används inom yrkesodlingen. I ekologisk odling undviker man helt att använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel (t ex Blå Korn), alltså gödselmedel framställt på konstgjord väg.

På KRAVs hemsida finns exempel på alternativ till kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. www.krav.se

Sök på regler, vidare KRAVs regler – Växtodling – Gödselmedel, jordförbättringsmedel; Bekämpning och växtskydd.

Ordagrant kan man inte säga att Blå Korn är gift så tillvida att det är skadligt för människor, djur eller växter. Skälet till att man ändå undviker det i ekologisk odling är att konstgödsel framställs i energikrävande, oljeförbrukande processer och att

det - är snabbverkande och lakas lätt ut och kan förorena (övergöda) vattendrag

- det inte ingår i kretsloppet

- vissa konstgödselmedel kan innehålla små mängder tungmetaller

- det tas snabbt upp av växterna men tillför inget som förbättrar jorden, inte mullbildande. Fungerar som om vi människor skulle leva på vitaminer och andra kosttillskott men aldrig äta riktig mat.

Genom att i stället gödsla med stallgödsel, kompost, gröngödsling, gräsklipp mm får man en betydligt bättre jord som frigör näring till växterna i den takt de behöver det. Det är ju också ett sätt att ta vara på organiskt material och återföra det i kretsloppet.

Det är således lite av en definitionsfråga vad man menar med giftfri odling. Men vill man odla så miljövänligt som möjligt bör man även undvika konstgödsel. Det är också ett av kriterierna i vår miljödiplomering av Koloniträdgårdsföreningar. I Koloniträdgårdsförbundets broschyrserie Lätt om odling finns fler fakta om ekologisk odling, nr 3 Växterna behöver näring och nr 11 Ekologisk odling.