Koloniträdgården – en trädgård för alla

”Indianerna i Amazonas skapade för över 1000 år sedan en extremt bördig jord med hjälp av träkol. Nu börjar moderna fors- kare snegla på terrapretatekniken som ett sätt att lösa vår tids koldioxidutsläpp och klimatproblem.”*

”Terra preta är portugisiska och betyder helt enkelt svart jord. Begreppet har blivit en modern benämning på en jordmån som
innehåller stora mängder träkol vilket gör den extremt bördig.”*

”Att framställa kol är relativt enkelt och sker vid en process som kallas torrbränning eller pyrolys. Tidigare var det vanligt att
producera kol i milor, alltså att trä får brinna sakta under ett täcke under jord eller sand.”

Hur gör man då rent praktisktför att framställa kol i liten skala.
Det enklaste är att fylla en burk eller tunna med ved, kvistar, kottar eller annat brännbart, upp och ner, i en större eld. För att det skall fungera bra måste det finnas små hål i burken inte för stora för då brinner veden upp och blir aska.

En nästan lika enkel men bättre metod. Den ger effektivare förbränning med mindre skadliga ämnen som frigörs och sprids ut i luften
Fyll en tunna, med ved, som det finns en serie små hål längst ner någon cm från botten. Ställ den på en löstagbar botten från
en lite större tunna. Därefter tänder du eld på veden med tjärstickor, stearinklumpar med veke eller någon annan miljövän- ligt tändmedel. När det börjat brinna ordentligt efter ca 10-15 min så ställer du på den lite större tunnan eller röret på den löstagbara bottnen och på det röret sätter du på en försmalnande stos. Längs ner på den större tunnan, finns det några stör- re hål där syret lättare kan ta sig in, efter två till tre timmar har du biokol. Se även bildserien till höger.

Vad är det då som händer och varför brinner kolet inte upp och blir till aska.
De små hålen i den mindre tunnan ser till att veden inte får för mycket syre. När man ser att veden brinner i tunnan utan rök
sätter man, som sagt, på den yttre tunnan. När man därefter sätter på det avsmalnade röret så dras luften, via hålen i den större, in i mellanrummet mellan de två tunnorna. När den luften kommer i kontakt med gaserna från den upphettade veden antänds de. De lättantändliga gaserna i veden brinner då kraftigt, med hjälp syret som kommer in via de större hålen i den yttre tunnan. Då bildas det ett starkt sug uppåt som gör att det sugs in ännu mera syre in till veden via de små hålen i den
inre tunnan. Det uppstår då en väldigt effektiv förbränning med ett, minimum av skadliga ämnen som restprodukt. När ga-
serna i veden har brunnit upp och börjar ta slut så minskar suget och då om hålens storlek är rätt avpassade avstannar för- bränningen av sig självt i brist på syre. Om det mot förmodan inte slocknar utan fortsätter att glöda så är det bar att hälla på en hink med vatten. Du kan om du så vill laga mat under tiden det brinner om du sätter en ställning på tunnan som skapar en distans mellan grytan och tunnan.

Hur användes då kolet och varför är det så bra för jorden.
Träkolet krossar du till centimeterstora bitar, men innan du blandar in det i gjorden, måste du ladda det med näring. Om du inte gör det sugs näringen som finns i jorden in i kolet med sämre odlingsresultat, under första året, som följd. Det finns olika sätt att ladda kolet med näring, du kan dränka in det i utspädd urin, om du har tillgång till det, eller med gödselvatten av
höns eller ko, eller nässelvatten som fått stå några dagar, o dyl.
”Undersökningar har visat att mikroorganismer trivs och utvecklas i jordar med kol. Och man har också sett ett högt innehåll av mykorrhiza och svampar.”* Mykorrhiza som är svamptrådar, och som växer in i andra växters rötter till nytta för båda. ”En annan viktig komponent i jorden är ett glykoprotein, glomalin. Forskare tror att det klistriga glomalinet harförmåga att binda näring och organiskt material i jorden.”*

Fördelar med träkol i jorden
Träkol i jorden bryts ner väldigt långsamt, varav den under lång tid binder koldioxid (växthusgas) i jorden Kolet är poröst och i jorden binder det vatten och näring likt torv men har ej dess nackdelar som försurning Den lagrade näringen i kolet minskar urlakningen av kväve i naturen
Om du tillverkar träkol själv är det verkligen närproducerad jordförbättring
Du kan också bottna komposten med kol som då hindrar att näringsämnen läcker ut från komposten.
Kol kan också med fördel användas vid krukodling, har då givetvis samma effekt binder näringsämnen och fukt
Det verkar också som om sniglar inte gillar kol.

Texten är hämtad från vår monter på Nordiska Trädgårdar 2013

Nyheter
Trädgårdsrådgivning
Här kan du fråga och även läsa andras frågor och svar från vår expert Ulf Nilsson på odling! Klicka här
Arkiv per kategori