Koloniträdgården – en trädgård för alla

Varför bör alla kompostera sitt växtavfall?
”För att jorden skall må bra och vara långsiktigt produktiv måste det finnas en massa levande varelser i den.”*

Kort sagt jorden måste också leva för att ge liv till våra grönsaker och annat matnyttigt. Alla dessa små bakterier, svampar, nematoder, maskar och annat måste få mat av växtavfall och annat som finns i jorden, men de måste också ha tillgång till syre, och vatten för att leva och göra sitt arbete. Det är dessa, småkryp som finns i jorden, som omvandlar och till och med förädlar döda växter, mineraler och annat till nyttig och tillgänglig näring till våra växter, kort sagt de skapar liv.

Vad kan man lägga i komposten
I princip allt som växer, grenar, kvistar, blad, ogräsrens, osv. Allt blir förr eller senare jord, det är bara en fråga om tid innan det blir jord. Matavfall som kött fisk ost mm måste komposteras i slutna behållare för att inte råttor och andra djur skall koma åt matavfallet.

Hur bygger man en levande kompost
1. Börja med att i botten lägga grenar kvistar mm så att luften kommer in även underifrån.
2. Fyll sedan på med växtavfall, löv ogräsrens mm. ca 20 cm tjockt. Låt rotogräs som kvickrot, tistelrötter kirskål och lik- nade torka innan det läggs på komposten.
3. Lägg därefter på ett tunt lager jord 3-5 cm. Jorden innehåller maskar och mängder av mikroorganismer som sätter fart på nedbrytningen.
4. Fortsätt så varv på varv till den höjd du vill ha på komposten.
5. Täck sedan hela komposthögen med något isolerande material, halm eller liknade så att den värme som alstras i komposten bibehålls.
6. Vänta inte för länge med att sprida ut komposten, det är bättre om den innehåller lite halv förmultnade växtdelar som när de kommer ut på odlingsbäddarna ger mat till dagmaskar ** och alla andra småkryp. Hur länge, det ar en fråga om hur väl man får den att fungera, från två månader till ett ars. Använd halvfärdig kompost som en slags täckodling. Toppa gärna den med lite färskt gräsklipp så behöver du knappt gödsla. (se även täckodling och odling i sand vår monter)

Om du vill ha lite bättre ordning eller har en mindre plats till förfogande:
1. Bygg ett flätat staket av ris och sly som du annars kanske skulle elda upp. I nödfall av oimpregnerade brädor
2. Gör sedan som ovan punkt 1-6.
3. Sen när staketet av flätat ris börjar falla sönder kanske redan efter en säsong eller två riv bara ner det och lägg det som grund för nästa kompost.
4. Bygg sedan ett nytt flätat staket runt rishögen från det tidigare staketet och fortsätt enligt ovan punkt 2-6.

Tips på skötsel av kompost
1. Vattna komposten om det var länge sedan det regnat, den måste vara fuktig hela tiden annars avstannar processen
2. Se till att det alltid finns tillgång till syre även långt in i komposten genom att exempelvis ta en pinne eller ännu hellre ett järnspett och gör några hål genom komposten ända ner till marken.
3. Om du ser att det är torrt inne i komposten är det lätt att fylla på vatten i hålen. Vatten har då lättare att ta sig in i kompostens inre. Det är ibland väldigt svårt att vattna en kompost, vattnet rinner av liksom på en gås.
4. Om du trots att du följt dessa råd har svårt att få igång förmultningsprocessen vattna då den med ett kompostprepa- rat Humofix eller likvärdigt. Humofix kan du göra själv av; brännässlor, rölleka, kamomill, vänderot, libsticka, honung, mjölkpulver. Ett recept från ett kloster i Tyskland. Liknande preparat finns att köpa bl.a. ”Runåbergs fröer”där heter det QR.

Texten är hämtad från vår monter på Nordiska Trädgårdar 2013

* ”Stefans lilla gröna sid 50”, Stefan Sundström och Jeannette Andersson 2010.

** Daggmasken är också oerhört viktig förutom att den tuggar sönder växtdelar och drar ner dem i jorden gör den gångar i jorden och på så sätt tillförs jorden syre. Vid regn och/eller vattning rinner vattnet lättare ner i dessa maskgångar. Man kan efter regn, se små jordhögar, som bevis på att nu har daggmasken varit i farten och borrat upp sina gångar i jorden, då till- förs på ett naturligt sätt syre till växternas rötter viket är nödvändigt för det som är sått eller planterat skall utvecklas bra

Trädgårdsrådgivning
Här kan du fråga och även läsa andras frågor och svar från vår expert Ulf Nilsson på odling! Klicka här
Arkiv per kategori