Inom föreningsvärlden och kanske speciellt på årsmöten används många begrepp som är obegripliga för de flesta. Här en ordlista för det mesta.
A-J
Acklamation
Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering.
Adjungera
Låta utomstående personer vara närvarande vid exvis styrelsemöte. De har då ofta yttrande-och förslagsrätt, men ej rösträtt. Adjungeringen kan gälla visst sammanträde, del av sådant eller viss tid. Beslut om adjungering fattas av styrelsen.
Absolut majoritet
Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.
Ajournera
Uppskjuta ett möte till senare tidpunkt. Ajournering kan bestämmas till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka etc. När mötet återupptas är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena.
Ansvarsfrihet
En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet sedan mötesdeltagarna tagit del av styrelsen och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas styrelse som utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelseledamöterna inte senare kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för.
Att-sats
Kärnan, själva kravet/förslaget, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs oftast i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att.
Avslag
Förkastande av yrkande, motion eller proposition.
Beslut
Avgörande i en fråga, dvs det styrelsen eller mötet enats om.
Beslutsför
Se beslutsmässig.
Beslutsgång
Sätt att fatta beslut på: vanligen försöker man först fatta beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning), om inte heller det är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning.)
Beslutsmässig
En föreningsstyrelse där minst hälften av ledamöterna samt ordförande eller vice ordförande är närvarande är enligt stadgarna beslutsmässig för att fatta beslut.
Besvara
En motion anses besvarad om man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda.
Bifall
Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Motsatsen kallas avslag.
Bordläggning
Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte.
Dagordning
Förteckning över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordning fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragningslista. I vissa fall görs skillnaden att föredragningslistan omfattar endast en dag, medan dagordningen omfattar flera.
Enkel majoritet
Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.
Firmatecknare
Person som har rätt att teckna avtal eller t.ex. göra utbetalningar i föreningens, organisationens eller bolagets namn.
Fullmakt
Kan ges skriftligt (att t.ex rösta) av icke närvarande medlem. I vissa stadgar står inskrivet att röstning med fullmakt inte är tillåtet eller att ett möte utgörs av de närvarande.
Fyllnadsval
Tillsättande av styrelsepost efter någon förtroendevald som avgått innan mandatperioden löpt ut.
Förbundsstämma
Föreningens eller organisationens högsta beslutande organ. Kallas ofta för Årsmöte, stämma eller kongress.
Föredragningslista
Se dagordning.
Förening
Varje medlem i en organisation ingår i regel i en förening. Föreningen är organisationens minsta beståndsdel.
Förslagsrätt
Rätt att komma med förslag till tills styrelse-eller årsmöte, kallas även yrkanderätt. Alla medlemmar har som regel förslagsrätt (genom att man kan motionera) till årsmötet inom sin förening, sin region eller förbund.
Försöksvotering
Brukar göras sedan votering begärts, för att man skall slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvotering sker i regel med handuppräckning.
Huvudförslag
Se kontrapropositionsvotering.
I förening med/Tillsammans med
Kassör har t.ex ibland endast tillåtelse att teckna firman (föreningen) i förening med ordförande. Båda måste då skriva under för att avtalet ska gälla.
Justera
Kontrollera att mötesprotokoll är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter justering. Justering görs av person som mötet valt till justerare.
Jämkning
Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av den som gjort yrkandena.
K-P
Kallelse
Meddelande till medlemmarna i tex en styrelse om tid och plats för styrelsemötet. Ordförande är oftast ansvarig för att kallelse görs, dvs hon är ”sammankallande”.
Konsensus
När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga.
Konstituering
Fördelning av olika uppdrag inom en styrelse. Ordförande väljs på årsmötet medan övriga poster (vice ordförande, sekreterare, kassör) fördelas inom styrelsen.
Kontrapropositionsvotering
Voteringar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget (i regel styrelse eller utskottsförslaget i huvudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget. Propositionsordningen måste fastställas av mötet.
Kontrareplik
Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemötts av en replik.
Kvalificerad majoritet
Se majoritet.
Lägga något till handlingarna
Innebär att ärendet noteras i protokollet utan att vidare beslut tas i frågan. Föregående mötesprotokoll och rapporter från enskilda ledamöter behandlas ofta endast med att lägga till handlingarna.
Majoritet
Flertalet vi en omröstning. Majoriteten kan vara relativ, dvs innebära det förslag som fått fler röster än övriga förslag, absolut majoritet (enkel majoritet) då det krävs flertalet av det sammanlagda antalet avgivna röster; eller kvalificerad då det krävs 2/3 eller 374 eller 4/5 av de avgivna rösterna. Vid stadge-eller avgiftsbeslut är kvalificerad majoritet vanlig (anges oftast i stadgarna).
Mandatperiod
Tidsperiod som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för, oftast 2 år.
Minoritet
Mindre antal röster vid tex en omröstning.
Motion
Förslag (oftast skriftligt) till t.ex. årsmöte från enskild person eller grupp av personer.
Nominering
Förslag på personer till förtroendeposter, som t.ex. ordförande eller styrelseledamöter.
Ny fråga
Fråga som väckts i vare sig motion eller proposition. Nya frågor får inte tas upp på årsmötet eftersom frågan inte hunnit beredas. De som inte är närvarande har ju inte haft möjlighet att tycka till.
Omröstning/Röstning
Omröstning kan vara öppen genom exvis. handuppräckning eller sluten t.ex. med hjälp av röstsedlar, sluten omröstning förekommer regelmässigt vid personval.
Ordförande
Person som av t.ex. föreningsårsmöte utsetts att led en förening. Ordförande ska skiljas från mötesordförande som är en person som endast utsetts att leda ett möte.
Ordningsfråga
Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande och streck i debatten, ajournering för lunch, sakupplysning eller propositionsordning. Ordningsfrågor går före talarna i talarlistan.
Paragraf
Man brukar dela in protokollet i paragrafer, dvs olika delar som behandlar en sak var.
Plenum
Förhandlingar i plenum innebär att alla röstberättigade samlas i kongressal för att fatta beslut.
Presidium
De som leder ett större möte. Består oftast av ordförande vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare.
Proposition
Styrelsens förslag till årsmöte, regionårsmöte eller Förbundsråd. Proposition kan också allmänt betyda förslag.
Propositionsvägran
Om någon föreslår någonting som strider mot stadgarna eller som är en ny fråga ska skall ordförande vägra ställa proposition. Detta innebär att ordföranden inte tar upp förslaget. Mötet måste dock godkänna ordförandes förslag till propositionsvägran.
Propositionsordning
Den ordning i vilka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ordföranden och fastställs av mötet. Se kontrapropositionsvotering.
Protokoll
Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redogörelse för vad som skett under ett mötet. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll) Någon gång kan även diskussionen refereras (diskussionsprotokoll). Protokollet måste justeras av justeraren för att bli giltigt. Bör signeras på varje sida.
R-Å
Redaktionskommitté
Arbetsgrupp utsedd under t.ex. förbundsstämma som gör förslag till uttalande samt justerar förslag till text inför beslut etc.
Remiss
Överlämnande av ärende till någon instans t.ex. styrelse, för utredning eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredning, jämför återremiss.
Replik
Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från talarstolen. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se kontrareplik.
Reservation
Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man tydligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad reservation ska tas till protokollet. En annan form av reservation är att anmäla och få antecknat att man ej deltagit i beslutet.
Resolution
En skrivelse dör mötesdeltagare på t.ex. en förbundsstämma talar om vad de anser och vad de vill ha gjort.
Revision
Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen omfattar främst den ekonomiska förvaltningen men även verksamheterna i övrigt, s.k. sakrevision. Revisionen görs av revisorer som väljs av årsmötet.
Revisor
Se revision.
Röstlängd
Förteckning över de röstberättigade på ett årsmöte. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på årsmötet.
Rösträkning
Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröstning (votering).
Rösträknare
De personer som utses vid ett möte för att räkna samman de avgivna rösterna vid ev. försöksvotering eller sluten omröstning (votering).
Rösträtt
Rätt att rösta på t.ex. styrelsemötet eller årsmöte.
Sakupplysning
Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmöte, en sakupplysning går före i talarlistan.
Stadgar
Handling som fastställer under vilka former en förening ska arbeta. Stadgarna skall finnas tillgängliga till varje medlem. Stadgeändring kan oftast endast ske genom kvalificerad majoritet.
Streck i debatten
Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debatten begäras. Ordförande tar då upp denna fråga och om mötet bifaller detta avslutas debatten efter att alla yrkanden och talarlistan justerats, dvs alla som har yrkanden får presentera dessa och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan.
Styrelse
De personer som utsetts av årsmötet att handlägga en förenings angelägenheter mellan årsmötena.
Suppleant
Ersättare i t.ex. styrelse. Suppleant inträder för ordinarie ledamot då denne har förhinder. I många föreningar kallas suppleanter till alla sammanträden och har då yttrande och förslagsrätt men inte rösträtt. Då suppleanterna ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt. I vissa fall är suppleanten personlig och inträder endast då en viss ledamot är borta.
Talarlista
Lista som förs av mötesordförande, över de som begärt ordet under ett möte.
Teckna förening
Innebär att skriva under något i föreningens namn d.v.s. att vara föreningens firmatecknare.
Tidsbegränsning
Maximitid för anförandes längd. Kan beslutas på ex kongress eller större möte. Regleras ofta i arbetsordningen.
Tilläggs-att-sats
Ett tillägg till tidigare yrkande, motion, eller proposition. Tilläggs-att-sats måste gå i yrkandets, motionens, eller propositionens anda, annars är den att betrakta som en ny fråga.
Utslagsröst
Tillkommer ofta ordföranden vid lika röstetal, varigenom det förslag ordföranden röstat på vinner. Ordföranden kan sålunda i vissa lägen ha två röster. Metoden används ej vid personval, då avgör istället lotten.
Valberedning
Kommitté/grupp i regel utsedd av årsmötet för utarbetande av förslag till val av bl.a. styrelseledamöter vid kommande årsmöte.
Verksamhetsplan
Plan för hur föreningen/organisationen skall arbeta under det närmaste året/åren.
Verksamhetsberättelse
Redogörelse från styrelsen över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet för godkännande.
Votering
Räkning av rösterna. Skall alltid göras när någon begär det. Då votering begärs görs först en s.k. försöksvotering genom handuppräckning. Begärs votering även efter detta sker votering (sluten omröstning). Jämför acklamation.
Yrkande
Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte.
Yttrande
Styrelsens utlåtande över exvis en motion.
Yttranderätt
Möjlighet att yttra sig på styrelse eller årsmötet. Jämför förslagsrätt och rösträtt.
Årsmöte
Det stora årliga mötet som är föreningens eller organisationens högsta beslutande organ, t.ex. föreningsårsmötet eller förbundsstämman. På årsmötet diskuteras styrelsens och revisorernas skriftliga berättelse och en ny styrelse väljs.
Återremiss
Ett utrett förslag återförvisas för ytterligare utredning.