Revision och revisorers arbete

Revisorerna väljs precis som styrelsen och valberedningen på årsmötet av föreningens
medlemmar. Hur många revisorer föreningen ska ha regleras i stadgarna. Revisorerna bör vara aktiva under hela verksamhetsåret för att kunna fullgöra sin granskning av både ekonomi och förvaltning. Revisorerna är medlemmarnas ombud och granskar styrelsens arbete.
Det arbetet består av två delar. Dels att kontrollera att föreningens ekonomi sköts på ett korrekt sätt, dels att förvaltningen sköts på rätt sätt.

Ekonomisk granskning.

Revisorerna bör kontinuerligt kontrollera ekonomiska rapporter, bokföring, balans-och resultaträkningar samt övrig bokföring inkluderande verifikationer och hur ekonomin förhåller sig till budgeten. Det krävs att en revisor har viss ekonomisk kunskap/bokföringskunskap, även om det inte finns något krav på att ideella föreningar har en auktoriserad revisor. Revisorn ska se till att budgetuppföljning görs och att lämpliga försäkringar finns. Revisorerna ska kontrollera styrelsens ekonomiska rutiner gällande föreningens
ekonomiska flöden. Fungerar dessa
rutiner? Finns det verifikationer på alla
inkomster och utgifter? Är utgifterna
rätt attesterade? Vem har attesträtt? Hur
ser reglerna ut när det gäller vilka belopp styrelsen får besluta om innan det måste till ett årsmöte? När och hur får andra personer vid sidan av styrelsen använda pengar utan att tillfråga styrelsen, exempelvis medlemmar i kommittéer och utskott. Följs dessa regler?

Förvaltningsgranskning.

Under förvaltningsgranskningen försäkrar sig revisorerna om att styrelsen följer föreningens fattade beslut och föreningens stadgar. Den viktigaste delen är att kontrollera att styrelsen genomför de beslut årsmötet och medlemmarna fattat. Man läser styrelseprotokoll och ser
därigenom vad som görs och gjorts. Man kontrollerar att styrelsen inte arbetar utanför sitt mandat, dvs fattar beslut om sånt de inte får fatta beslut om, och försäkrar sig om att styrelsen följer föreningens stadgar. Det innebär att revisorerna måste ha god kunskap om dessa stadgar.

Revisorernas relation till styrelsen.

Det underlättar om revisorerna och styrelsen har löpande kontakt och en god relation under
året. I en del föreningar är revisorn adjungerad till vissa styrelsemöten, om stadgarna medger detta. Det kan dessutom vara bra om styrelsen bjuder in revisorerna till styrelsemötet då bokslutet för det gångna året presenteras. Revisorerna kan då ställa frågor till styrelsen och få
insyn i deras arbete. Det är viktigt att revisorerna har en fristående position från styrelsen. De ska granska styrelsens arbete, så revisorn får inte vara nära släkt med någon i styrelsen. Revisorn får inte heller ha hand om föreningens pengar eller hjälpa styrelsen med bokföringen mer än genom att ge allmänna råd.
Revisorn tar inte order från styrelsen och inte heller det omvända. Samtliga förtroendevalda, styrelseledamöter, revisorer och valberedning har blivit valda på årsmötet för att sköta sina uppgifter.

Övrigt kring revisorns arbete.

Revisorn är alltså medlemmens kontrollorgan av den valda styrelsen. Om medlemmen anser att styrelsen inte följer fattade beslut, är det revisorn medlemmen kontaktar. Denne får då avgöra om någon åtgärd krävs. Revisorn kan också kalla till extra årsmöte om så är nödvändigt. På årsmötet avlämnar revisorn en revisionsberättelse, råder årsmötet att fastställa årsrapporten eller inte, och råder årsmötet att bevilja eller avstyrka styrelsen ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen ska i normala fall lämnas till styrelsen senast två veckor innan årsmötet, samtidigt som redovisningsdokumenten lämnas tillbaka.
Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar, eller dess revisorers ansvar och
skyldigheter. Revisorns roll regleras istället av föreningens stadgar. Till skillnad från en ekonomisk förening där revisionslagen är tillämplig. Ett tips till revisorn för att underlätta sitt uppdrag, kan vara att föra skriftlig dokumentation över sitt arbete, särskild när gäller av medlemmar lämnade synpunkter